Guldet blev till sand

Han kom med mig när jag drog bort den våren
som en hund följde han mig tätt i spåren
Jag var glad åt hans sällskap när jag sökte Guldets Land
men Kristina, guldet blev till sand

Vi slet ont, ja, allt gott fick vi försaka
Ofta grät han och bad: Ta mig tillbaka!
Men jag vägrade alltid fast jag tvekade ibland
Åh, Kristina, guldet blev till sand

Han, som var min kamrat han trodde mitt ord, fast jag redan då
såg, att längs denna väg fanns knappast det jag ville nå
Över prärien kom vi till en öken
Vi gick vilse och började se spöken
Man hör vatten som porlar, när ens huvud står i brand
Åh Kristina, guldet blev till sand

Jag, som var hans kamrat
jag tog honom över land och hav
Ökenvinden har höljt ett täcke över hans tysta grav

Ur en stinkande källa drack han vatten
Han blev sjuk och gick bort från mig den natten
När hans blick hade slocknat då gled klockan ur hans hand
och, Kristina, guldet blev till sand
Åh Kristina, guldet blev till sand

Namnbyte

Observanta män och kvinnnor har kanske märkt att Föreningssparbanken bytt namn. Det nya namnet är Swedbank. Många stör sig kanske på såna internationaliseringar, jag vet då själv att jag nyss hämtat mig från Nordbanken --> Nordea-chocken, den som fick mig att börja skada folk på stan. Men just idag kan jag inte riktigt bli upprörd. Just idag skiner solen. Just idag vill jag omfamna i stället för att stöta bort.

Här svarar jag på frågor många säkert ställer sig:

Hur uttalas Swedbank?
[sved:bænk] är det fonetiska uttalet. Den första delen uttalas "swedd" och den andra "bank" enligt engelskt uttal.

Är banken uppköpt av någon utländsk aktör?
Nej, de är inte uppköpta. Deras största ägare är sparbanksstiftelserna. En del av deras vinst går varje år tillbaka till det lokala samhället genom stiftelsernas stöd till bland annat utbildning och forskning. En fin gest!

Är det internationella påtryckningar och ett mesigt mindrevärdeskomplex som gör att Föreningssparbanken byter namn?
Nej. Swedbank har samma goda självförtroende som de alltid haft. Oavsett namn så är jag övertygad om att Swedbank kommer låna ut pengar, ge ekonomiska råd och skicka ut årliga kontoutdrag på samma orädda manér som tidigare.

Klippt mig!!!

Så här blev min nya klippning! Vad tycks?

Livet kan börja!

Många undrar vad jag gör på dagarna. Jag är ju pensionerad från
politiken sedan en tid tillbaka (1915) och har sålunda mycket tid
över. Vissa tror kanske att det oundvikligen leder till rastlöshet, men
inget kunde vara längre från sanningen! Jag lever ett rikt liv och
överskottet av tid är något jag snarare uppskattar än blir skvatt
galen och suicidal av.

Först och främst så har jag inte riktigt lämnat politiken bakom mig.
Jag går igenom alla morgontidningar med stort intresse och jag
besöker också många av tidningars Internet-upplagor, nu när jag har
ny dator och allt. Ränderna går aldrig ur, brukar man ju säga och min
liberala långrandighet sitter så väl fast i mig att jag i
förvirrade/nyvakna stunder ibland inbillar mig att ränderna faktiskt
tagit fysisk form och att jag är "Polkagris-Kalle", en slags
politisk superhjälte vars like bara återfinns i seriehäften. Dylika
villfarelser är dock sällsynta.

Att promenera är också något jag tycker om. Stockholm har många fina
parker och det krävs inte allt för långa turer för att ta sig till
ett faktiskt skogsområde. Jag är dock så kär i stan att bara
trottoar-spatsering är njutning nog. Favoritturen är längs med
Fridhemsgatan, ut mot och längs med Barnhusviken för att sedan hälsa
på dr. Hälldahl på St Eriks ögonsjukhus. Har jag tur bjuder han mig
på kaffe och konjak ur en flaska han gömt bakom en skitful tavla av
sitt fritidshem.

Frukt. Jag äter mycket frukt, mest för att det är gott och håller
magen i gång. Det finns många invandrarbutiker där frukt från
världens alla hörn går att införskaffa.

Tv-program! Det finns många program på "dumburken" som både är roliga och intressanta. Martha Stewart är ett stillsamt inrednings/matlagningsprogram från Amerika med många tips som vi gubbar nog även ska kunna klara av! Jag äger varken älskarinna eller fru numera, så det är trevligt med en kvinnoröst som står på därhemma. Programmet är dessutom svensktextat.

Bloggen!! Så klart. Detta nya intresse har kommit att bli något av det roligaste jag gjort i hela mitt liv. Jag skriver vad jag gör, folk läser det och tänker "se där, det har Karl gjort idag", jag blir glad och kan inte vänta på att nästa dag ska komma så jag kan skriva vad jag gjort igen osv. Det är en positiv spiral.

Så ni ser, bara för att man blir pensionär tar livet inte slut. Jag lämnar er med ett citat från en t-shirt jag såg säljas i Gamla Stan - "Life begins at 146"

Om ohyfs

Det finns förolämpningar och det finns förolämpningar. En del är roliga, snitsigt formulerade och på något sätt värda att ta till sig. Andra är bara plumpa och utan egentlig grund. När jag ser tillbaka på mitt liv och min karriär ploppar två exempel på detta upp.

Exempel 1: Från 1911 och framåt efter jag gjort politisk "comeback" var det som ni kanske vet en jävla uppförsbacke för mig och jag vill minnas en särskild gliring från borgarna. De tillverkade nämligen askfat, med undertecknad som motiv, så folk kunde fimpa sina cigarrer rakt i fejan på mig. Inga roliga dagar för mig, om inte annat eftersom jag själv gärna (fest)röker. Detta till trots kunde jag se en humor, ett engagemang och en originalitet bakom påhoppet. Politiken kan ju vara så torr i vanliga fall, inte sant? Politiken behöver en tårtning, en lustig variant av en aktuell visa där man bytt ut orden mot politikerns namn, eller - ett askfat.

Exempel 2: Mindre roligt var när jag gick ut från Pressbyrån i förmiddags och en adolescent skrek "akta dig, jävla kuk-gubbe" efter mig.

I morgon ska jag klippa mig, det ska bli spännande!!!

Ny regering

Så har den nya regeringen tagit form och i skrivande stund är gänget på väg till kungen. Bildten blir utrikis, inte så jävla oväntat som tidningarna vill få det till. Jag menar, hallå liksom... Som f.d. statsminister förväntas jag förstås ha en åsikt om allt detta och självklart har jag det, men det känns ibland jävligt trist att tvingas in i "fack", jag har väl för fan andra intressen också. Tur att jag har denna blogg där jag kan få plats med allt mellan himmel och jord!

Carl Bildt ger hursomhelst helt klart status år regeringen och pondus åt Sverige i det internationella arbetet. I övrigt ser det ut som att rätt personer hamnade på rätt plats. Det finns ett par tveksamheter - Anders Borg, lite av en sportnörd/alkis, men det är ett Timbro-stuk över personen vid första intrycket, det kan vara fel, så det får framtiden utvisa.

En öppet homosexuell och en öppet färgad minister får vi också. Kul tycker jag och ett steg i rätt riktning. Kring 1880 när jag började med politik var färgade och homosexuella något mer ovanligt - något exotiskt, något tabu - en fantasi. Nu finns de lite överallt till allas glädje!

Maud som närings kan vara fel. Tanten bör nog veta vad det innebär att driva ett företag, inte bara ett jordbruk. Jag undrar också hur hennes potatisdialekt ska stå sig internationellt.

Vad den här regeringen bör förstå, är att de har två viktiga åtgärder att viddta omedelbart. Först frågan om övergång till etanol. Den måste planläggas och styras av regeringen. Det är inget man överlämnar åt marknaden, för då sitter vi en dag på "pottkanten" och där vill man inte sitta och bajsa, man vill kunna "pricka" med sitt bajs. Nästa fråga är att ta bort arbetsgivarens sjuklöneansvar. Där måste vi tillbaka till det gamla systemet. Det är f-kassans (sjukförsäkringens) ansvar direkt efter första karensdagen.

Pust, ja, det var ett axplock av mina åsikter det. Jag saknar mitt yrkesliv en aning när jag börjar prata politik. Som pensionär har man så mycket tid över och jag vill verkligen inte bli en "grinig gammal gubbe". Tur att jag har saker att sysselsätta mig med. Bloggen är en sak, promenader är en annan. Det finns massa andra saker, men de tar jag någon annan gång.

Sköt om er!

Räknar

Jag räknar mina blinkningar. Jag kan inte sluta.

Inget svar än

Christine (hon som också gillade Magnolia) har inte svarat på mitt e-brev än. Hon kanske inte har kollat sin e-postlåda än. Det var visserligen bara igår jag skickade e-brevet, men kollar inte folk sin "mail" varje dag? Hon kanske HAR läst det men inte velat svara. Jag kanske hamnade i skräpkorgen. Bortslängd. En snabb blick på de första raderna av min taffliga engelska och sen - kasserad.

Det går så fort. Det säger bara "klick". Jag tror människor tänker sig mindre för i dagens informationssamhälle. Det är så lätt att bara ignorera en medmänniska, skriva något dumt eller SLÄNGA BORT DERAS BREV när det görs digitalt.

Kan det vara så ironiskt att nu när möjligheten att kontakta miljontals människor världen över har infunnit sig, så blir vi alltmer isolerade?

Recept!!

Här kommer mitt specialrecept på negerbollar! Receptet har jag följt till punkt och pricka sedan Kristopher lärde mig det den där februarieftermiddagen 1909. Ahh, de sorglösa dagarna i Liberala samlingspartiet... Småbak, politik och gott sällskap.

Vart flygo åren undersköna?

_____________________________________

RECEPT NEGERBOLLAR

100g margarin
1 dl socker
1 msk vaniljsocker
1 1/2 msk kakao och glöm inte 1 skvätt kaffe
5-6 dl havregyn
Kokosflingor

Rör ihop margarinet tillsammans med socker. Tillsätt vaniljsocker och kakao tillsammans med havegrynet. Häll i lite kokosflingor. Rör om till en jämn smet och rulla valfri storlek på bollar. Häll i 1 skvätt kaffe. Rulla dem i kokos och låt stå i kyl 1 timme före servering.

Filmkompisar!

Wow! Det här med bloggandet bjuder på överraskningar hela tiden. Jag har nu fattat att man kan hitta andra bloggare som delar mina intressen, till exempel inom film. Jag lade upp en lista på mina favvo-filmer och om man klickar på dem (alltså filmtitlarna) får man upp ANDRA SOM GILLAR SAMMA FILM.

Ta exempelvis Magnolia (mycket bra och lite annorlunda berättad film med bland annat Tom Cruise i rollen som en kaxig men ändå vilsen föredragshållare), den filmen gillar även bloggaren Christine Newbury, en 23-årig tjej från Australien. Här sitter jag som f.d. statsminister i ett mulet Stockholm och skriver mail till en trevlig konststudent på andra sidan jordklotet! Hoppas hon svarar! *återkommer om detta*

Trevligt med reklam (för en gångs skull)

Jag såg en trevlig reklamfilm idag. Det var för någon slags juice tror jag. En attraktiv, blond kvinna i 30-årsåldern var trött efter en lång arbetsdag och öppnade en flaska med sin fruktjuice för att släcka törsten och/eller återfå lite energi. Plötsligt, som genom trolleri, strömmade frukter av alla de slag – apelsiner, äpplen, bananer, ”you name it” - högt upp i luften! Gissa om hon blev förvånad! Sedan tog kvinnan en djup, lång klunk av juicen och kände sig väldigt nöjd och traskade vidare i livet. Hela reklamfilmen var professionellt filmad och presenterade på ett effektivt men underhållande sätt produkten.

Naturligtvis flyger inte frukter upp i luften sådär hipp som happ i verkligheten. Det är en metaforisk bild. Reklamfilmmakarna ville skapa en känsla av glädje, uppfriskning och kraften från färsk frukt och det tycker jag de har lyckats bra med. Vem har inte känt sig helt uttorkad efter en dag på arbetet/skolan/gymet och sedan bara slukat en flaska av sin favoritdryck? Att tillfredställa de mest grundläggande behoven som törst, hunger, kättja eller trötthet kan för övrigt vara det skönaste som finns – trots att det är så billigt (ibland även gratis)! Många ägnar sig kanske åt böcker, origami eller åt det växande fenomenet nätpoker för att nå tillfredställelse. Det är okej, men de kunde lika gärna ha tagit sig en macka eller en tupplur eftersom det är billigare och mer nära naturen, så att säga.

Så nu vill jag lämna er med några visdomsord – gratis kan vara gott!!!!

Mitt första inlägg!!!!

Så har då även jag – Karl Staaff – skaffat mig en ”blogg” där mina tankar och funderingar kommer antecknas. Bloggen är mest till för mina bekanta (hej Pehr!!) men om du snubblat hit av misstag är du naturligtvis välkommen ändå! I nuläget vet jag inte exakt hur bloggen kommer arta sig, men jag får ta det som det kommer. Utan att slå mig för bröstet alltför mycket tror jag att jag har en del erfarenheter och kunskap (JA, Borggårdskrisen till exempel...) som kan vara givande för alla läsare.

Bloggar är ett fascinerande fenomen. Vem som helst kan få sig en liten tårtbit av det enorma Internet-samhället och dela med sig av sig själv. I såväl slott som koja bloggas det för fullt och bloggandet har enligt vissa även kommit att få ett visst inflytande över t.ex. journalistiken. Säg bara ”Linda Skugge” och de flesta tänker nog på ”blogg” och inte ”kvinna”. Även fildelning är ju en het potatis och även om jag inte riktigt fattar vad i helvete det handlar om så verkar det spännande!

Nej nu hinner jag inte skriva mer för idag, potatisen står på pannan och jag har en del hemmaarbete att göra. Varmt välkomna!!!